Varje gång jag åker upp till Stockholm funderar jag på hur det kommer bli när jag flyttar upp till Stockholm. Kommer jag bli tvungen att observera och anpassa mig så som hon Jane Goodall gjorde på 60-talet med schimpanserna.
Använda ord som Super Nice! Eller säga maneeeeter? (och dessutom bli rädd för sådanna, maneter alltså) Skall jag byta stil så att jag smälter in med (vad jag förstått) esteterna på södermalm eller bratsen på östermalm ( alla dessa malm! tog fantasin slut för dom på Stockholms namnbestämningsverk!?)
Har inte bestämt mig för vilken approach jag skall ha ännu när jag kommer instrosandes på KTH.
Skall jag göra entré med värsting smilet, avge ett ljudligt "Hallå gubbar!" på bred göteborgska och ha på mig en T-shirt med texten "Dé é la gött". Presentera mig som "Glenn Rebecka" ngt min pojk (hedanefter refererad till som man, mannen eller trä, mer om det senare) tycker är jättekul att säga till sthlmare.
"Nej du vet ALLA gbgare har ett stumt Glenn innan sitt förnamn"
Elelr skall jag komma in helt oberörd, kanske torka av stolen med min D&G näsduk innan jag sätter mig, plocka upp min Louis Vuitton termos och ta mig en kopp kaffe medan jag påpekar för grannen att det är decaf, low carb bla bla bla. För att i nästa mening bjuda in densamme på ett glas suuuuper nice Chardonnaaay som ligger på kylning. (nej inte fördommar, stereotyper ;) )
Förtillfället lutar det åt det första alternativet, finns något oerhört lockande i att få heta "Glenn Rebecka". Och eftersom Göteborgskan precis blivit krönt till Sveriges sexigaste dialekt är det väl inget man skall göra sig av med i första taget.
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.616804-goteborgska-sexigaste-dialekten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar