Men det var fan knappt...
Med 30min kvar till Sthlm igår natt kommer jag på att jag glömt lite saker i Sthlm, typ allt mitt smink... Inte för att jag brukar ha så mycket smink, men varje gång jag kommer till jobbet utan mascara får jag höra "Vad trött du ser ut". Helt enkelt så är det bara mascara jag behöver, och det är i princip det enda jag inte hade en extra av i Sthm heller.
Så vaknar jag imorse och inser att jag inte vet vad jag skall ha på mig, för det jag hade tänkt ligger i, just det, gbg! Inte är det heller enkelt att hitta rätt kläder in lägenheten just nu eftersom allt är överallt. Drar på mig ett par jeans och ett vitt linne med en rutig skjorta över, konstaterar att jag ser aningen lantig ut (men det får gå) och tackar gud för att jag ändå har lite färg i ansiktet så att jag inte ser helt död ut nu när det ser ut som om jag saknar ögonfransar.
Kommer då på att just det, jag har tappat mitt kort och inte hunnit hämta ut mitt nya och T råkade ta alla kontanter med sig när han åkte till jobbet. Samtidigt ser jag min tunnelbana gå, tur att nästa går om 10 min..
Går ut för att verkligen hinna med nästa och ser då att jag har en fläck på mitt vita linne. Hinner inte springa upp och byta. Känner mig verkligen som kusinen från landet, vilket inte blir bättre av att jag måste bära en vinröd nollkeps när jag kommer till skolan och två veckor frammåt.
Blir mer om KTH imorgon!
Vill även tacka S som ringde i precis rätt tid för att stoppa mig från att gå på tunnelbanan åt helt fel håll när jag skulle hem!
gött mos! //Becka