Göteborgsnatt

Det är nog första gången jag går hem från guldheden på natten utan att vara rädd. Trots att det är ett lugnt område har min rädsla för mörkret blandat med okändas steg som ekar bakom mig alltid skrämt upp mig.

Kanske är det någon sorts fåfänga över min (ringa) ålder som gett mig mitt falska självförtroende och gör att jag inte tror ngt ska hända. Kanske är det att jag haft en helt grym kväll med helt grymma vänner som ger mig känslan av att inget kan gå fel. Kanske är det också därför jag inte orkar bry mig om att det regnar mer och mer. (det är iaf inte åldern, tror vi blir vattenskyggare med åren).

Kvällen bar av till park lane (efter en supermys start som Hanna och Lisa bjöd på, ni är grymma!) vilket ikväll kändes lite som att det förvandlats till ett 18års disco med Peter Siepen som DJ (= 90tals musik, endast!) och folk som spenderar kvällen med att hoppa runt på dem omkring sig istället för att dansa med sina vänner. Det blir ju dock alltid vad man gör det till och omges man av grymma tjejer och Djn åtminstone lyckas spela they don't really care about us kan det inte bli anat än underbart. Känsla!
Tjejer, det luktar guld...

Gött mos //Becks