tisdag 1 november 2011

5 år senare (sliskigt)


En klok vän sa en gång att om man är lyckliga efter 5år så kommer man alltid att vara det. Tyvärr så finns alltför många krossade hjärtan och söndriga förhållanden som tyder på motsatsen.


Men så är vi iaf här, 5 år senare. Och jag tycker faktiskt fortfarande att jag är i världens bästa förhållande.

Det var inte lätt för min mamma när jag kom hem, 19 år gammal och sa att killen jag varit tillsammans med i 6 månader är han som jag kommer att gifta mig med. Inte konstigt att hon tog mig med en nypa salt (heller 15 nypor) för alla har ju vart unga, dumma och nykära.

4,5 år senare är det lika mycket sanning som då. För hittar man någon som efter 5 år fortfarande gör mer för en än vad man ber om. Är mer än man någonsin önskat sig och får en att le, hur långt borta han än är. Då skall man inte släppa honom i första taget.

Några vänner frågade mig för ett tag sedan hur man vet att man hittat rätt. (Det är här ni verkligen får sluta läsa om ni vill, för nu blir det sliskigt... S Blunda!!) Jag svarade något i stil med detta;

När jag ser in i hans ögon så ser jag min framtid. När jag ser honom sova så ser jag det vackraste jag någonsin sett. Han får mig att skratta och tröstar mig när jag gråter. Stöttar mig när jag inte kan stå och säger att allt kommer att ordna sig för vi gör det tillsammans. När jag är nära honom är jag hel och utan honom så saknas en del av mig.

Jag älskar dig T och planerar att göra det i resten av mitt liv.

1 kommentar: